Till umu.se

Personer

Till forskningsmiljön Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning knyts för närvarande ca 20 personer som har sina forskningsintressen inom området. Nedan finns en presentation av många av dessa.

Forskningsledare

_____________________

Anna Larsson

Professor i idéhistoria med utbildningsvetenskaplig inriktning

Webbsida

Mina huvudsakliga forskningsintressen är utbildningshistoria och samhällsvetenskapshistoria. Ett område inom utbildningshistorien som jag studerat gäller musikutbildningens historia i Sverige. Ett annat område har med samhällsvetenskaplig utbildning att göra, inriktade särskilt på samhällskunskapsämne och lärarutbildning för samhällskunskap. Ett tredje handlar om 1900-talets synsätt på barns sociala relationer i skolan, i synnerhet mobbningsdebatten.

För närvarande arbetar jag med två nya teman som båda ansluter till detta tredje område. Det ena temat handlar om den psykosociala elevvårdens utveckling i Sverige under efterkrigstiden, det vill säga skolpsykologin och den skolkurativa verksamheten. Det andra temat har utvecklats till projektet ”A cultural history of the Swedish schoolyard: the outdoor areas of the school as an educational and social space 1611-2011”, planerat tillsammans med Björn Norlin. Klicka här för mer info och publikationer.

_____________________

Daniel Lindmark

Professor i historia med inriktning mot lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet

Webbsida

Anställningen finansieras av Umeå School of Education med placering vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Humanistisk fakultet, där jag är examinator och ämnesföreträdare för forskarutbildningen i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Forskningsledare för den tvärvetenskapliga forskningsmiljön i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, där jag även ansvarar för ett seminarium. Leder bland annat forskningsprojektet ”Historia utan gräns: Den internationella historieboksrevisionen 1919–2009” (Vetenskapsrådet), forskningsprogrammet ”Utbildningshistoria med historiedidaktik” (Umeå universitetsstyrelse) och forskarskolan ”Historiska medier: Forskarskola i historia med didaktisk inriktning (ForHiM)” (Vetenskapsrådet).

Disputerade i historia år 1995 på en sammanläggningsavhandling om folkundervisningen i Sverige före folkskolan med delstudier om upplysningsbegreppet, hustavlan i folkundervisningen och skrivundervisning och skrivkunnighet på landsbygden. Övrig utbildningshistorisk forskning har bland annat behandlat lärar- och elevrekrytering till den lärda skolan före 1850, sameskolans funktion under 1700-talet, den religiösa exempelberättelsen, motståndet mot 1810 års katekes och undervisning bland svenskar i det tidigmoderna Amerika. Även mina historiedidaktiska forskningsintressen har ofta en utbildningshistorisk anknytning med introducerande artiklar om internationell revision av historieböcker, fredsfostran och historieundervisning samt svensk och australiensisk historiekultur.

_____________________

Forskare och doktorander

_____________________

Maria Deldén

Doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Webbsida

Historisk spelfilm som mediering av det förflutna används ibland som läromedel i historieundervisningen. Detta reser en rad viktiga funderingar om exempelvis det didaktiska dilemma lärare ställs inför när de använder spelfilm i sin historieundervisning. Genom sitt speciella sätt att berätta om det förflutna väcker spelfilmen tankar och känslor hos eleverna som kan komma i konflikt med de mål som finns för undervisningen i historia.

I mitt avhandlingsarbete studerar och problematiserar jag historisk spelfilm som förmedlare av det förflutna både ur ett receptions- och ett produktionsperspektiv. Arbetet är en vidareutveckling av licentiatavhandlingen Historien som fiktion som blev klar i maj 2014. I den studerades elevernas reception av olika spelfilmer i historieundervisningen utifrån en fenomenologisk ansats.

I doktorsavhandlingen vidgas perspektiven mot själva spelfilmerna och mot lärares intentioner med att använda filmerna som läromedel. Det innebär att ett historiebruksperspektiv läggs på avhandlingen och historiebruket studeras med avstamp i en empirisk klassrumsstudie. I min forskning vill jag problematisera historiebruk genom historisk spelfilm i relation till den vidare frågan om populärkulturens roll i undervisningen.

_____________________

Lars Elenius

Professor i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Webbsida

Min forskning är inriktad på minoritetsutbildning, etnopolitik mobilisering och skapandet av transnationella identiteteter, samt historiedidaktik i en kontext som berör historiekultur och historiemedvetande. Forskningen är inspirerad av teorier om nationalism, etnicitet och historiedidaktik. Jag är även ansvarig för seminariet för historia med utbildningsvetenskaplig inriktning.

_____________________

Henrik Åström Elmersjö

Förste forskningsassistent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Webbsida

Disputerade 2013 på avhandlingen Norden, nationen och historien: Perspektiv på föreningarna Nordens historieläroboksrevision 1919–1972, som behandlar förändring av – och interaktion mellan – historiekulturer i Norden. Postdoktorprojektet hette ”En av staten godkänd historia” och behandlade Statens läroboksnämnds granskning och godkännande av historieläroböcker mellan 1938 och 1991, som en del av den nationella förhandlingen om den nationella historien.

Arbetar för närvarande även med tidskriften Nordic Journal of Educational History. Forskningsmässigt är det främst historiekulturers förändring och inbördes förhållanden i ett maktperspektiv som intresserar mig. Inom ramen för det europeiska projektet "EurViews" har jag även undersökt hur synen på Europa har förändrats i svenska historieläroböcker under 1900-talet och hur varje tids Europabild har fått styra framställningen av även äldre europeisk historia.

_____________________

Inês Félix

Doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Webbsida

I min forskning kommer jag att undersöka den reformpedagogiska rörelsen i portugisisk offentlig sekundärutbildning från 1894 till 1960. I början av 1900-talet kretsade den reformpedagogiska rörelsens principer kring tanken att eleverna kan bygga sin egen kunskap i inlärningsprocessen genom aktiva metoder. Jag kommer att undersöka hur dessa ideal har debatterats och praktiserats inom diskussioner om, och genomförande av, studiebesök och skolmuseer. Studiebesöken tog unga elever ur skolan och understryker därmed fysisk förflyttning som ett villkor för kunskap, och skolmuséer visade breda samlingar, representativa för flera vetenskapliga områden, innanför skolans väggar.

Denna studie kommer att möjliggöra ett genealogiskt intrång i diskussionen om varför och hur dessa "nya" pedagogiska tekniker har debatterats, implementerats och genomförts. Dessutom kommer studien att belysa den debatt som kopplat samman undervisnings/överföringsmetoder till lärande/förståelse och kritiskt-tänkande processer.

_____________________

Johan Hansson

Forskare i historia

Webbsida

Disputerade 2010 på avhandlingen Historieintresse och historieundervisning: elevers och lärares uppfattning om historieämnet. Avhandlingen beskriver skillnader och likheter i elevers och lärares uppfattningar om historieämnets syften, arbetssätt och lärostoff. För tillfället arbetar jag i med historieundervisning vid instutitionen för idé- och samhällsstudier. Genomför även en mindre studie av lärares bruk av museer och liknande institutioner i undervisningen.

_____________________

Jonny Hjelm

Professor i historia

Webbsida

Jag disputerade 1991 med avhandlingen Skogsarbetarna och motorsågen: En studie av arbetsliv och teknisk förändring och fortsatte under resten av 1990-talet att forska inom det arbetslivshistoriska fältet. 

Jag påbörjade 2001 ett forskningsprojekt inom idrottshistoria, Svensk damfotboll 1966-1980 (Riksbankens Jubileumsfond). Projektet slutrapporterades augusti 2004 med boken Amasoner på planen. Svensk damfotboll 1965-1980 (Borea Bokförlag).

År 2008 inleddes ett forskningsprojekt om den så kallade tävlingsidrotten. I projektet beskrivs och analyseras tävlingsidrottens status och ställning inom svensk idrott 1965-2005 och den kritik som riktats mot den och indirekt det meritokratiska idealet. Här granskas olika aktörer och inom- och utomidrottsliga argumentationslinjer och hur kritik, men också försvaret av tävlingsidrotten, kan kopplas till det som hände i samhället i övrigt. Särskilt intresse ägnas ”talet om tävlandet” och den betydelse tävlingen tillskrivits angående ”utslagningen” inom idrotten. Finns det andra selektionsdrivande mekanismer inom idrotten? Vilken roll har t ex idrottsliga färdigheter, ”sportkapitalet”, tillskrivits inom forskningen och i debatten om idrottsliga värden? Projektet har avrapporterats i ett flertal artiklar 2009-2012, däribland "Den brutala tävlingsidrotten": Svensk idrottsforskning om konkurrens och gemenskap inom idrotten", "Idrott på lek och allvar" samt "Tävlandet inom idrotten".

_____________________

Tomas Karlsson

Doktorand i historia med didaktisk inriktning

Webbsida

Mitt avhandlingsprojekt syftar till att undersöka den historieförmedling som sker genom dataspel. Jag är särskilt intresserad av hur maskulinitetsmyter, i synnerhet myten om krigaren och kriget, presenteras genom historiska dataspels bruk av populariserad historiekultur.

Några intressanta frågor:
Vad innebär det egentligen att vara del av en simulering av det förflutna?
Vilken betydelse har interaktivitet, dataspel och onlineforum för formandet av bilden av det förflutna?
Hur fungerar spelares förmåga till isecensättning av olika roller och karaktärer för synen på identitet genom historien?

_____________________

Kristina Ledman

Förste forskningsassistent i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Webbsida

Temat för avhandlingen är historia som skolämne inom ramen för gymnasieskolans yrkesprogram. En utgångspunkt är att historia blir ett gymnasiegemensamt ämne i och med den nya gymnasiereformen och att ämnet därmed introduceras i yrkesprogrammen. Jag undersöker hur skolämnet historia konstrueras och kommer till uttryck i olika kontexter. Frågor som undersökningarna söker svar på är vad historieämnet förväntas vara för elever på yrkesprogram, hur ämnet konkretiseras i undervisningen och hur eleverna relatera till historia. Avhandlingen planeras bli en sammanläggningsavhandling som består av delstudier som utgör nedslag som belyser de olika sociala arenor där utformningen av historieämnet med avseende på den specifika elevgruppen förhandlas, formuleras och realiseras.

Relevanta begrepp: läroplansteori, historiekultur, historiebruk, historiemedvetande, identitet, genus, utbildningshistoria, yrkesutbildning.

_____________________

Emil Marklund

Doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Webbsida

Mitt avhandlingsprojekt utgår från att studera kvinnliga lärare under slutet av 1800-talet och första halvan av 1900-talet. Läraryrkets feminiserings- och professionaliseringsprocess är väl redogjord i tidigare forskning, men hur yrkesvalet påverkade privatliv genom t.ex. familjebildning är emellertid mindre känt. Projektet syftar också till att undersöka hur de kvinnliga lärarna agerade i samhället exempelvis genom engagemang i folkrörelserna. Slutmålet är en sammanläggningsavhandling där de olika delarna belyser de följder yrkesvalet fick för de kvinnliga lärarnas liv utanför skolmiljön, men även hur de själva genom aktörskapet (female agency) kunde påverka denna process.

_____________________

Synne Myreböe

Doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Webbsida

I den pedagogiska och politiska idéhistorien återkommer föreställningar om utbildningens demokratiska och etisk-politiska verkan. I mitt avhandlingsarbete undersöker jag hur några av dessa idéer aktualiseras i den amerikanska filosofen Martha Nussbaums föreställningar om de politiska känslornas kultivering.

Jag närmar mig Nussbaums kultiveringstänkande utifrån idéhistoriska perspektiv genom att urskilja och belysa dess filosofiska, politiska och estetiska aspekter. Detta spänningsfält mellan filosofi och idéhistoria utgör grunden för mina teoretiska och metodologiska överväganden.

Mina intresseområden inom utbildningshistoria ligger i skärningspunkten mellan idéhistoria och filosofihistoria och handlar bland annat om bildningstänkandets idéhistoria, sinnenas och känslornas idéhistoria, pedagogisk filosofi och politisk filosofi.

_____________________

Björn Norlin

Forskare i historia

Webbsida

FD i historia och forskare med inriktning mot utbildningsvetenskapliga teman. Hösten 2010 disputerade jag med en utbildningshistoriskt inriktad avhandling om bildningsaktivitet och kollektivt identitetsskapande bland elever vid 1800-talets och det tidiga 1900-talets läroverk. Min forskning har efter detta berört sådant som nutida debatter om historia och historieämnet i Sverige, rumsliga, materiella och visuella aspekter av utbildning både i nutida och förflutna kontexter, samt samisk utbildningshistoria och missionshistoria. I dagsläget medverkar jag i forskningsprojekten ”Den svenska skolgårdens kulturhistoria: Skolans utemiljö som pedagogiskt rum och socialt spänningsfält 1611–2011” samt ”Utbildningens demokratisering och etnifiering i svenska Sápmi – 1942 till idag”. Jag är också en av redaktörerna för e-tidskriften Nordic Journal of Educational History.

_____________________

Anders Persson

Doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Webbsida

Sedan hösten 2012 är jag anställd på deltid som doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Året dessförinnan introducerades en ny läroplan för den svenska grundskolan. Sammantagit framstår inriktningen i 2011 års skolreform som särskilt påtaglig för elever och lärare i åk 4-6. Här sammanföll en tydligare central styrning av samtliga skolämnens innehåll, med införandet av betyg och en kraftigt ökad användning av nationella prov.

I mitt avhandlingsarbete möter jag skolämnet historia mitt under denna förändringsfas. I en tid då såväl ämnets mening som dess innehåll tycks vara under omvandling, undersöker jag hur ett antal lärare tolkat och erfarit uppdraget att undervisa historia för barn i grundskolans mellanåldrar. I lärarens planering, genomförande av undervisning och bedömning förväntas han/hon inte bara balansera mellan många och stundtals kanske även motstridiga målbeskrivningar, utan också mellan en rad yttre förväntningar och egna ämnesdidaktiska överväganden. Om utgångspunkterna för dessa lärares balansakt, vet vi emellertid mycket lite.

_____________________

Maria Rönnlund

Universitetslektor i tillämpad utbildningsvetenskap

Webbsida

FD i Pedagogiskt arbete med ett utbildningsvetenskapligt forskningsintresse inom områdena demokrati, medborgarskap, genus och identitet. Jag disputerade 2011 på en avhandling om demokrati- och inflytandeprocesser i grundskolans senare år. Det är en etnografisk studie som behandlar skolans demokratifostrande verksamhet så som den, mot bakgrund av den skolpolitiska målsättningen ”att lära demokrati genom att göra demokrati”, tar sig uttryck i elevers inflytande och deltagande i beslutsprocesser. Demokratifostran och demokratiutövande är också huvudtemat i den studie som jag genomförde efter avhandlingsprojektet, en uppföljningsstudie av några av de ungdomar som deltog i avhandlingsstudien på temat ”Lived democracy”; hur förstår och lever ungdomar idag demokrati och deltagande i och utanför skolan?

Under perioden 2012-2014 innehar jag en postdok-anställning i projektet ”Den svenska skolgårdens kulturhistoria: Skolans utemiljö som pedagogiskt rum och socialt spänningsfält 1611–2011”. Den forskning som jag bedriver i detta projekt rör frågor om identitet och identitetsskapande, där skolgården som en fysisk, uppfattad/tänkt och upplevd plats ges en central roll.

_____________________

Charlott Wikström

Doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Mitt huvudsakliga forskningsintresse är inom det idéhistoriska och utbildningshistoriska området, där jag studerar kvinnliga tänkare under 1800- och 1900-talen bland andra kvinnorörelsens pionjär Fredrika Bremers syn på fred, feministen Frida Stéenhoff i ljuset av anarkistisk ideologi och pedagogen Emilia Fogelklous syn på bildning.

Syftet med avhandlingen/monografin är att följa framväxten av Fogelklous idéer kring bildning och fostran 1901-1963. Utgångspunkten är den brevkorrespondens som fördes mellan Fogelklou och hennes vänner, som ska analyseras med inspiration från sociologiska nätverksteorier. Att studera Fogelklous brevkorrespondens är inte endast ett sätt att uppmärksamma hennes tänkande kring bildning, utan även ett sätt att placera in henne i den samtida idémiljön. Utgångspunkten är att ingen människa tänker egna tankar, isolerat från det sammanhang de verkade inom, utan tänkandet uppstår och förändras i mötet med andra, vilket korrespondensen vittnar om. I breven går det dessutom att studera hur bildningsidéerna blir till bakom kulisserna av det publicerade materialet. Det kan tyckas att författaren är den enda som står som ”skaparen” av den färdiga texten, men blottlägger man processen bakom är det långt fler personer inblandade än vad som ges sken av när materialet publiceras.

_____________________

Åsa Karlsson Sjögren

Professor i historia

Webbsida

Disputerade 1998 på avhandlingen "Kvinnors rätt i stormaktstidens Gävle". Är förutom utbildningshistoria också intresserad av kvinno- och genushistoria, rättshistoria och politisk historia under främst tidigmodern och modern tid. Har varit engagerad i en mängd projekt med stöd från bland annat Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond, som främst behandlat kvinnors politiska och ekonomiska emancipation, demokrati och stadshistoria. Är även engagerad i forskningsgrupperna "Umeå Group for Premodern Studies" (UGPS) och "Gender in the European Town" (GENETON).

Leder projektet "Segregation och integration: Genus, klass och medborgarskap i svenskt undervisningsväsende, ca 1800-1850", finansierat av Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté.

_____________________

Charlotta Svonni

Doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning

Webbsida

Samisk historia och utbildningshistoria är två intresseområden som jag förenar i mitt doktorandprojekt i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning. Min anställning började januari 2014 och är vid institution för idé och samhällsstudier med placering vid Centrum för Samisk forskning (CeSam).

Avhandlingen syftar till att utreda och jämföra aktörernas (skolledare, lärare och elevers) kunskaps- och utbildningssyn i förhållande till styrdokument för sameskolan. Samt att undersöka på vilket sätt lagstiftning och styrdokument realiserades i sameskolans verksamhet. Undersökningsperioden är mellan 1962 och 2010 och det är sameskolorna i Sverige som är aktuella för undersökningen. Avhandlingen finansieras av Vetenskapsrådet och ingår i ett större projekt, Utbildningens demokratisering och etnifiering i svenska Sápmi 1942 till idag.

_____________________

Hanna Zipernovszky

Universitetslektor i religionsvetenskap med inriktning på didaktik

Webbsida

Jag har prövat de digitaliserade arkivkällornas potential och begränsningar i religionspedagogisk forskning och undervisning inom ramen för tre olika projekt. I mitt aktuella projekt, Den digitala didaktiska ingången till religionsämnet, undersöker jag digitala (kyrko)arkivkällors användning vid bearbetning av olika tema med historisk anknytning i gymnasieskolans religionskunskap. Syftet är att komma fram till lämpliga alternativ beträffande material och arbetssätt för lärare och undersöka hur det kan gå till att använda dessa källor i klassrummet som digitalt lärostoff.

_____________________

Björn Åstrand 

Universitetslektor i historia

Webbsida

Efter grundutbildning vid Uppsala universitet avlade Åstrand lärarexamen vid Umeå universitet och arbetade därefter som lärare på högstadiet. Därifrån rekryterades han till Umeå universitets historiska institution 1992 vid vilken han också disputerade på en avhandling om tortyr i svensk rättshistoria. Under 90-talet undervisade han framför allt om äldre svensk och internationell historia, etnicitet och nationalism samt historiedidaktik. På institutionen tjänstgjorde han som adjunkt, lektor, studievägledare och studierektor tills han 2002 började en anställning som forskningssekreterare vid dåvarande Fakultetsnämnden för lärarutbildning, ett uppdrag för att stödja uppbyggnaden av forskning och forskarutbildning inom området lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Åstrand var ordförande för Teacher Education Policy Network in Europe (TEPE) 2007-2010 och vice ordförande för Lärarutbildningskonventet 2008-2011 där han fokuserat på frågor om internationalisering, kvalitetsutveckling samt IT. Åstrand var expert i utredning En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) men. Hösten 2011 återvände Åstrand till institutionen efter nästan tio år som forskningssekreterare, dekanus och rektor. Hans nuvarande forskning planeras handla om historiedidaktik, lärarutbildning och hur lärarstudenter ser på värdet av sin utbildning.


Kalendarium

Till kalendariet